Spotlight: Q///Q – Azores Azul


Quirky and steadfast, but gloomy, experimental minimal wave in a tropical setting. With our ears the minimalism can go just as far but not further, Q///Q decided to have a sound-scape that is totally subdued into minimalism with their release “Azores Azul“. Those whom stand behind this moniker are Peter Kris, GT and Quinn – which doesn’t really say that much to me. But accordingly, one of the tags are German Army, so one could say that people from the army might be involved. That wouldn’t be too surprising, because the experimentalism of Q///Q head into their territory at times. But this is a rather different palette, more quirky synthesizer, a weird landscape of sound which is suggestive to say the least. The rambling of an inane person viewed through an hourglass, slowly transforming into sand. It is like being stung by electronic bees.

The outlet for this weird music is not that surprisingly; Skrot Up – the Copenhagen haven for crazed music. Even though five tracks make up around fifteen minutes, whilst listening to this music – you can’t help being lost in transmission. Each and every hit on the synthesizer makes an awkward sound, each and every beat that can be heard is odd to say the least and the vocal impersonations that are carried around in the tropical sound that is overwhelmingly there – remind you more about every seminar you wanted to miss – with a person babbling incoherently about stuff you’ll have to learn but don’t want to. This is a good mark for Q///Q though, because they execute this weird combination with astonishing results. Experimentalism is the end and beginning within this landscape of sound, the quirkiness and the general attitude in which they bring this upon us. I’ve found my salvation, probably. You can buy the release directly from Skrot Up, it is strictly limited to sixty cassettes, you can also stream the release down below.

Video Premiere: Heroin In Tahiti – Alo

We can present to you the wonderful music-video of the track “Alo“, that Heroin In Tahiti had put up a month ago, as a celebratory gesture for their coming vinyl 7¨ on Yerevan Tapes. “Peplum” is the name of their two-sided release, featuring the title-track “Peplum” on the A-Side, a kind of post-apocalyptic hurrah for an imaginary Ennio Morricone soundtrack, blended with the fururistic gaze of Lee Van Cleef’s rather ghastly face. As we look into matters on our own, the B-Side contains the track “Alo“, which you can listen to in the aforementioned video, as you get to follow them on a trip through rainy landscapes, on their highway to heroin. When it was written, it was originally featured in the exhibition by Phil Collins, called: “In Every Dream Home A Heartache“. In comparison, “Alo” is a more gloomy track which drones into the horrific but steadily engaging sound-scape that would make you awe-inspired even if you’d hear only a bit of it. Lurking in the shadows is the face of them, their clownish demeanor and their samba-like percussion on ecstasy. We suggest you look into the visuals for the first track, whilst you mellow out with the clandestine approach of the first track, as “Peplum” ceases to exist and flows magically into the B-Side. Hear the dreamy sound change into chugging guitars with a horror-themed drowsiness to it.


The release itself will be put out by Yerevan Tapes on a vinyl 7¨ on the 2nd of May. So whilst you wait for this promising release, have a bit of coffee and relax to the music-video which Repartiseraren could harbour to his own channel. It is by no means exclusive, other than for my channel at this time, but it can also be viewed from theirs. As I said in the beginning, this is more of a celebratory gesture for the growth of an organic Nordic themed Repartiseraren, together with the internationalist vibes of Heroin In Tahiti. Join us on our joint-adventure and await total misery, a slight transfusion with drowsiness – and the exceptionally great and original sound they produce.

Spotlight: Last Night – S/T


Having been in different constellations before, Last Night is not really new in the game as such, having been in the surf-punk band The Cavaliers, taking someone from the garage punk band Fix-It, too. They released a self-titled album with The Cavaliers and the two EPs “Imhotep” and “Wild For Kicks” on Born Bad Records, Rhythm & Booze Records and Kizmiaz Records – from 2006-2011. Fix-It, on the other hand, released the two albums “Kill Kill Kill” and “Who’s The Pig” on Fix It Records and P. Thrash Records, from 2008-2011. Since then, they’ve been away for a while until these three Frenchmen (musketeers) unveil their new flag with the first self-titled Last Night EP featuring a barrage of four tracks. Which means that we’re in 2013 when this happens. The wonderfulness of this release was that it was self-released. Fast-forward the time to September, and they put out their album “Secret Tape” on Le Turc Mecanique, in the format of a cassette. A sturdy ten-tracked release marks the shape that will take them somewhere. Just now, they’ve released a digital release of their first self-titled album under the name of Last Night. Marking the release of a physical edition on vinyl to the 21st of April. Featuring both tracks from their first release, but also from their “Secret Tape” release. But, they’ve added a totally new track called “Steal Your Crown“. Making it a really interesting blend of garage rock and the best of post-punk, a screamer of an album that should’ve been listened to until the ears were bleeding, kicking it out with a punk attitude. Fortunately enough, you can do that now. Stream and listen to the whole digital release down below. The physical edition of the release will be put out by Le Turc Mecanique and Manic Depression.

Premiere: The Pocket Rockets – The Pocket Rockets


Since they released two singles “Somewhere We Can Be Alone” and “Summer Girl“, the band The Pocket Rockets have finally released their first album. A self-titled one which collects these singles and a couple of new tracks by the names of “No Control“, “Who We Are” and “MDNGHT“. Jon Siebels (Eve 6) have produced this album for them, and as they say in the first song: “nothing can stop us now“. That’s how it should feel when you’re a new band that is continually making progress. With their good kitsch indie-rock themed songs, early rock’n’roll vibe, mixed together with post-punk vibes. This  gives them a rather more interesting shape of what their indie-rock should be about, rather than the same old, same old that a lot of indie-rock bands seem to be doing. As they’ve created their own version of what it should be, the careless riffs and on point drumming is a joy to be heard. Even though a lot of their lyricism derives from the simple, it’s catchy and good together with the rest of the music. Nothing can be done more than to bob your head to this fine piece of indie-rock, feeling that summer is ahead of me – but closer then ever. We’re giving you a premiere of their self-titled album “The Pocket Rockets“, so you can listen to and take in this band on your own. Because they’ve been with us since some time now. Stream it from their bandcamp and enjoy.

Stream: Svensk Punk och Hardcore (Swedish Punk and Hardcore) podcast!


I’ve collected the fragments of the different episodes that I created during Summer for my first podcast ever. It was to be called “Svensk Punk and Hardcore” i.e. “Swedish Punk and Hardcore“. Focusing on the Swedish scene of punk and hardcore, inviting a lot of bands to be interviewed, creating a little buzz on your screen but nothing more. Since the episodes have been strewn all over the internet, I decided to collect them all under my umbrella that is Soundcloud. Everything from the first episode (0) to the last (5) is being featured in a playlist. The only episode that isn’t up yet is the one that is almost eight hours long. So I need to splice that one up in two parts before it’s going up. The rest you can listen to if you’d want to. Right now there are almost thirteen hours of every punk and hardcore song imaginable, at least from the Swedish scene over the years. Listen to them all if you wish. Unfortunately the interviews are only in Swedish. Enjoy.

Lyssna: Chicagojazzen – Döpt i snö


Sedan det senaste släppet år 2013, då Chicagojazzen dundrade in på Zeon Light Kassett med släppet “Smittfebern“, så har han arbetat på nytt material. Detta var då hans senaste album och detta kommer inte bli någon fortsättning. Istället börjar han med något nytt hos Blodörn, då det istället för ett album blev en EP. En mini-EP vid namn “Döpt i snö“. Nu vet man inte riktigt om släppet blev mörkare för att det landade på den etiketten, eller om allting började dala ner i en slags virvelvind som precis försvunnit. Även om hans tidigare släpp har varit intressanta på sitt sätt, så är det inte så mycket som har fastnat på hjärnhinnan. Men tack vare första hjälpen rent estetiskt så ompacketeras detta släpp och blir ett med Blodörnen. Estetiken är mer tilltalande, för att den är mörkare. Likväl som de två låtarna som går att förhandslyssna på är dunkla och släpper av sig negativ energi. Mystiken tätnar när låtarna “Andas Damm” och “Västerhiske Blues” presenterar en Chicagojazzen i högform. Koncentratet har aldrig varit skarpare, eftersom att de två låtar som flödar ut i hörlurarna släpper ifrån sig lite av den meditativa ambient som annars varit dominerande. Det här är gräsligt på ett väldigt hemlighetsfullt sätt. Ett töcken av ljusstrimmor som försvinner när man in i gången beger sig. Där avsaknaden av ljus är det som är det inslag som man måste vänja sig vid. Ljudlandskapet rör sig sedan mot en mer bombastisk rörelse, som urartar på så sätt att det experimentella som alltid funnits mellan raderna får sitta på första parkett och sprida sig mellan de dunkla utfallen som greppar tag i en. För den som tidigare inte varit nämnvärt intresserad av hans alster, så är detta släpp något de borde ta till sig och lyssna till. Till och med en som sporadiskt lyssnat till den musik han släppt ifrån sig tidigare, blir tagen av det som levereras – med full orkanstyrka. Detta är Blodörn 6. Musiken spelades in i Umeå nu år 2014. Ni kan lyssna på de två förhandsvisningar som ligger ute av låtarna. Ni kommer inte att bli besvikna.

Listen: The Hammer – Demo 2014


I’ve been covering some great hardcore the recent years, but there’s been both great hardcore coming out recently and not so great hardcore, but nothing quite like this. At least not when you’re at your demo-stage. The Hammer is a hardcore-band from Gothenburg that released their first demo today, titled “Demo 2014“. We have no idea about the origins of this band or who is behind it, but it sounds very great even though it’s their first demo. That much can’t be said about a lot of bands. It sounds like a crossover in between hardcore, punk and metal, but it’s mainly hardcore and punk. Gothenburg seems to be a stronghold when it comes to certain mind-altering, in a good way, sounds from that particular sphere of genres. What makes it even more interesting is that this crossover blend makes it sound a lot like fastcore and powerviolence, with the fast rhythm, the fast riffs and everything that makes those genres great. The vocalist in particular is absolutely stunning, when you hear his rage and anger between the lines that are riddled with fast-paced hardcore almost all the way. This is certainly one of those demos that you should pay more attention to. You can download this three-tracked release free from their Bandcamp. But I think you should support them with some money if you like what you’re hearing. It was recorded at Fvck Life Studios in Trollhättan, mastered by Fred Hunger. We’re certainly looking forward to future releases by this band.

Artikel: En insikt i Judas Cradle Recordings punkiga byk! [Avsnitt I]


Introduktion: Lukinzine, Farsot, Judas Cradle Recordings?

Det började i Göteborg, med Lukinzine och andra åtagande som Ramon Calvo hade tagit på sig. Egentligen är det en rätt så brokig resa, med många timmars arbete som följd, när han bestämde sig för att mer och mer avvika från Lukinzine som sådant. Inte helt och hållet, men det märks att hans webb-zine har fått samsas med andra ting. Bland annat så startades skivbolaget Farsot av både Ramon Calvo och Richard Ingemann ( Utöver det skivbolaget så har även Judas Cradle Recordings funnits ett tag, och det verkar som att bägge skivbolag tillhör varandra på något sätt, med den enda skillnaden att Farsot huserar We Live In Trenches, med det enda släppet på det skivbolaget – som är albumet “Life Crisis“. För övrigt är det Johan G. Winther (Scraps Of Tape) som skapat den fina logotypen som Judas Cradle använder sig utav.

Ett släpp som kom i början av 2014, som var ett samsläpp mellan det redan sedan länge etablerade skivbolaget La Familia Recordings, som huserat välkända akter så som Wolfbrigade, Martyrdöd, Hårda Tider, Ursut, Herätys och Disfear – för att nämna några stycken. Tillsammans, så släpptes “Life Crisis” som ett begränsat vinylsläpp, med 375 svarta vinylskivor och 150 vita vinylskivor. Sammanlagt uppgår de i 525 exemplar. Utöver detta så verkar det som att Farsot och Judas Cradle Recordings huserar under samma tak, åtminstone när det gäller den distribution som Judas Cradle Recordings har. Så låt oss nu gå vidare.

Continue reading

Spotlight: Scraps Of Tape – Sjätte vansinnet


Allas våra grabbar i Scraps Of Tape bevisar återigen varför de är en av Sveriges bästa band. Sedan deras första singeln från deras senaste släpp “Sjätte vansinnet” kom ut, nämligen “We, the leftheaded“, så har vi sedermera blivit bombarderade utav albumsläppet i sin helhet – som släpptes den 26:e Februari. Deras inte lika hårda, men ack så välgenomtänkta blandning av instrumentell post-rock och punk, som sneddar in på indie rock, har blivit en ledstjärna åtminstone för mig själv. Punkigheten tittar fram mellan de sköna indiemelodierna, och de strukturer som håller upp låtarna med en slags järnhand i bakgrunden, levererar precis den arrytmiska rytm som man letat efter men inte sällan funnit. Albumet blir hårdare och hårdare ju längre in man kommer i det, och det känns skönt att det finns en röd tråd som man kan skita i, när det gäller Scraps Of Tape. Givetvis finns det ett sammanhang för allting, men de genomgår en kvick metamorfos efter de långa slingorna av medryckande gitarrer, eftertänksamma melodier och det nordiska kynne som de representerar med sin musik. Man känner hur vemoded fullkomligt pyr ut ur deras geniala händer, och huvuden. Som helhet är de en kraft som man bör räkna med om man inte vill förlora lite utav sig själv genom att återgå till den tomhet som man känner efter att albumet är slut.


Samtidigt så är det så pass fulländat att man grips tag i av känslorna, och låter det hända. Det vore verkligen intressant att få veta mer om låtformuleringarna, när det kommer till själva namnen. Efter låt nummer tre så blir de hårdare och hårdare. Till slut verkar de ha gett upp lite av hoppet som slår gnistor mellan raderna. En grej som jag kan tycka saknas är det svenska, som hade passat väldigt bra när det kommer till lyrikformen, för det hade lagt till en helt annan dimension till låtarna och helheten som sådan. Om man ändå greppar tag efter vemodet och slänger det i ansiktet, så bör man ha förstått var det kommer ifrån. Men med det sagt så är det inget fel med det engelska, då det tjänar sitt syfte väl ändå, men det är ändå den avsaknaden som gör att man vrider lite på huvudet och känner att någonting fattas. Däremot är det välkommet med den popighet som sipprar igenom luckorna, inom den ångande post-rock maskinen som egentligen struntar i vilket och bara kör på.


En annan intressant grej är hur de samarbetat med Henrik Jacobsen för att bygga en begränsad upplaga av en fuzz-pedal, som är uppbyggd på så sätt att man kan relatera det till Scraps Of Tape – och det faktum att själva pedalen användes för att spela in “Sjätte vansinnet”. Trevligt nog så är pedalen redan slutsåld, då den endast uppgick i femton exemplar, där man även fick deras släpp på både CD och LP – inkluderat. Dessutom så har Johan G. Winther (eller?) designat två tröjor som snart går att köpa från skivbolaget de ligger på; A Tendervision Recording. Tröjorna går att beskåda här ovanför. Till syvende och sist så tycker jag att ni bör köpa albumet om ni tycker att det är värt det, för det tycker jag. Där finns tio helt fantastiska låtar som fått den uppskattning de behövt, likväl som albumet fått det. Om ni skulle vilja läsa en intervju som förklarar deras släpp mer ingående, och lite till, så hänvisar jag er till Streama albumet här nedanför och njut av det, nu när våren knackar på dörren. Jag har redan fått vårkänslor av detta album.

Support: To Live A Lie Records!


To Live A Lie Records have long been a smaller independent label that you could count on. This American label has since 2005, and maybe even earlier then that, supported and made way for bands within genres such as grindcore, fastcore, hardcore, power violence – and every suitable sub-genre you could think of, within these extreme genres. Since a day ago or so, the label-boss Will Butler decided to put out every release from his label in the shape of a .ZIP-archive with .MP3’s. He didn’t do this just because, but because he wanted to shine a light on how the machinery works with smaller D.I.Y. “franchises” if you will, but also as a call to support every band that is featured within this archive. He wanted to mark the love that was involved in doing what he do, and in what these bands do. Therefore, we’ve decided to list every band, so you can find your way to support them in every way you can.

The following bands are featured in this archive: Godstomper, Magrudergrind, Rhino Charge, Unholy Grave, Archagathus, I Object, FxPxOx, AxRxMx, Final Draft, XBRAINIAX, NoComply, Terminal Youth, LxExAxRxNx, Mehkago N.T., Athrenody, Agathocles, SMG, Bloody Phoenix, Proletar, Hip Cops, Gate, Kakistrocacy, Nux Vomica, Sakatat, Mesrine, P.L.F., Malparido, Party By The Slice, Hummingbird Of Death, Deathrats, Arctic Choke, Mondo Gecko, D9, Get Destroyed!, Thieves, Axed Up Conformist, Charogne Stone, Sick/Tired, Conga Fury, Shitstorm, Disciples Of Christ, Agathocles, Violent Gorge, Sex Prisoner, Pizzahifive, Asshole Parade, Magnum Force, Backslider, Dos Amigos, Suffering Luna, Sissy Spacek, BearTrap, Sidetracked, Capitalist Casualties, Black Hole Of Calcutta, Mind As Prison, ACxDC, Lapse, Eddie Brock, Fatal Nunchaku, Chest Pain, Downtrodden, Wretched Existence, Bleak Future, Roskop, Needful Things, Tinnitus, Nak’ay, Unholy Grave, Nashgul, Malpractice Insurance, Protestant, Suffering Mind, Rape Revenge, Torch Runner, Six Brew Bantha, Cathether, Mass Grave, Mindless, T.F.D., The Kill, Last Words, Seasick, Abuse., Suppression, Bastard Noise, Cave State and Impulse.


These bands, and probably some more that haven’t been listed, have all been a part of the To Live A Lie Records – and many of them still may be. So for those that want to support this label, please head on over to their Facebook and like them. For those of you that like a release or two, don’t hesitate to donate money to those bands or buy their releases if you like them. In times like these, it’s even more important to support the independent alternatives that really deliver – and I consider this label to be one of them. In fact, it’s probably been somewhat of an indirect inspiration to me. At least when it comes to the working morale of the label-boss who continue to churn out great records together with great bands. If you want to download these archives, don’t hesitate to head on over here. Down below, the latest releases are featured to be streamed. You can also head on over to Bandcamp to check out more.