Video Premiere: Målgrupp – B3

In collaboration with Stockholm/Manchester-based label Maternal Voice, we bring to you the video for Målgrupp‘s (Julian Murray) release from 2017, “Musik från Gallerian“, with music taken from the B-side of the release. This is dystopia, harrowing pieces of field recordings that would not be understandable at all without a context. The utter creepiness of modern urban planning and popular music disseminated to what it really is – a piece of garbage now meant for human consumption.

If everyone put on headphones in the vein of the sunglasses in the movie “They Live“, this is what they would hear throughout the repetitive music that perforates everyone’s mind, you cannot escape it and it will force its way upon you. I don’t really know what to make of the “music” itself more then that it is a form of anti-music that is very much needed in times where you only need to produce a simple track around 3 minutes that has no inherent meaning anyway.

In a way, this anti-music corrodes the fabric of what popular music actually is when not heard through the ears of the “normal” person – it is what music listeners hear when it is stripped of all the glamor, melodies and hype that surrounds it. A shitfest reserved for those with no taste, ironically a totally different track started playing automatically after this video – it was exactly what we portray in words here.

View the video up above and listen to the album down below, buy the cassette.

Listen: Hollowfonts – XLVIII

a4010968062_10

The crass musique concréte is the way to go. Hollowfonts delve into a largely unattainable atmosphere through field recordings, noise, drone and musique concréte as the main components of this landscape of metamorphosing sound. With the man Michael J. O’Neal behind the steering wheel, this experimentation in sound is way above the expectations. His recorded material from 2013-2014 have been assembled into a limited cassette titled “XLVIII” – making this his debut-album on Phinery; a record-label based out of Denmark. It delves into a certain kind of industrial landscape, maybe a post-industrial one. Showcasing each component within the sound-scape, utilizing the scrapped metal writhing into an ambient, almost hallucinatory landscape. The brute intentions swirl into themselves creating a magnificent landscape which is probably out of bound for any human. A spaced-out drone is compiled between the desecrated landscape, an equivalent to a Mars-landing for the first time. Houston has no problem with indulging himself into this suspense-ridden atmosphere. Within the blink of an eye everything can be changed into something more sinister. It’s like going against a sandstorm of mighty sounds that just think nothing of you, as nature has its way. It is also going out of its own way to be fatiguing to the mind and body. I feel a certain kind of strain on my ears when I listen to it, a draining feeling – but I must keep going. The album itself can be bought from Phinery, the cassette is limited to fifty copies and you can listen to the album in full, down below.

Premiär: Optic Nest – Chromosphere

artworks-000054569775-tpinfm-t500x500

Inom världen som Optic Nest har nästlat sig in i – så är allting möjligt. Det är allt från etnisk musik, musique concrete, 70-talsdängor och 80-talsvibbar som får plats inom gränserna för vad Daniel Fagerström sysslar med under detta alias. Ibland svävar man iväg på en luftig synth, för att i nästa sekund forslas förbi ett industriellt ljudlandskap, för att sedan försöka konkretisera den abstraktion som ryms inom musique concrete. Med andra ord så skapas det en jäkligt mäktig ljudbild som fylls med allt och ingenting. För den oinvigde är det kanske inte just “Ride On Silver” som man ska börja med, men det är en inkörsport till allt möjligt annat. Från att gå till en huggsexa mellan monotona tongångar, till att introduceras för en dimridå av förvrängdhet – till att helt plötsligt ha sina fötter på marken och vara jordnära – är väl en beskrivning om något av detta ljudlandskap som tornar upp sig. Varenda låt på albumet är annorlunda, men det finns ändå en röd tråd – långt därinne någonstans bland allt vimmel. Men det är inte egentligen albumet som vi är här för att prata om, utan det är just den sista låten “Chromosphere” som jag tänkte erbjuda till er, med hjälp utav Daniel Fagerström. Det finns något särskilt här i denna blandning av utsvängda synthljud, den mjuka men ändock svimfärdiga miljö som man far igenom. Det känns som att man är i nästet, när man slår på denna låt av Optic Nest. Även om jag inte är särskilt mycket för Etiopisk musik, eller etnisk i allmänhet, så är det en intressant värld som öppnar upp sig. I början hörs Daniels fjäderlätta sjungande, ackompanjerat av svepande – men inte särskilt strömlinjeformade – synthar. Ni kan nu streama denna låt här nedanför. Om ni vill köpa LP’n, så kommer den med en CD-skiva också, så den som vill köpa – kan vända sig till Moptaco Dics.