Världspremiär: Agent Side Grinder – Beloved Fool (feat Kite)

thisisus_front

Det är inte varje dag som två av den svenska underjordens väldiga banbrytare möts i en och samma låt. Särskilt inte när det handlar om synth-pop, även om det med vissa undantag har existerar förut. Men det här är något helt annat. Det var ett bra tag sedan något höll så hög klass, att man bara kunde skriva under på det — med silverpenna på ett tomt ark. På Agent Side Grinders kommande EP “This Is Us” så är de så avklädda de bara kan bli, till stor del på grund utav att de gästas men även influeras av Kite som bihang. Fast egentligen känns det inte som att det är dem som figurerar i bakgrunden, för det känns som om deras ljudbilder flyter samman — eller så är det bara en kvarliggande fantasi man har, sedan man lyssnat till deras inhopp och tyckt om precis allt. Allt som händer känns äkta, men det enda referensmaterialet man får är med titelspåret och med den låt som kommer att ha världspremiär här på Repartiseraren. Två låtar är ju remixer och det kan man ha olika åsikter om, men det är inte precis där jag lägger mitt fokus — denna gång.

asgkajte

Dock är det läpmligt att nämna hur rätt i tiden detta ligger. Bägge planerar nämligen sina egna stordåd, för både Agent Side Grinder och Kite planerar att släppa nytt material nästa år. Då är det perfekt att de verkligen samarbetar på en låt så att det blir en slags försmak inför vad som komma skall. Den låt som Repartiseraren har fått äran att ge er att lyssna på exklusivt från detta insignifikanta lilla blogg-zine, heter “Beloved Fool” av Agent Side Grinder och där gästar Kite. Låten är en väldigt intressant sådan eftersom att det känns som om två ljudbilder samsas om att överta varann, men där de istället fungerar i perfekt symbios tillsammans. Det är inte direkt en ödeskamp om överlevnad, utan snarare en slags fröjd; där seriositeten letar sig fram någonstans mellan lagren. För det är trots allt en förnöjsam låt där lättsamheten bär tonerna längs en kavalkad som lyser upp den mörka vinterhimmeln med värme. När man närmar sig slutet mot året kanske man inte direkt är tillfreds, men till tonerna av “Beloved Fool” så lättar man på sitt missnöje och intar inte direkt rollen som Farbror Scrooge. “This Is Us” släpps av Progress Productions den 26:e November. EP:n spelades in i November, mastrades av Henrik Alsér från Svenska Grammofonstudion Mastering, skivomslag och konst skapad av Kristoffer Grip.

Lyssna på ny låt med Kite!

295692_10151485741062044_57868338_n

Tidigare hade jag hört talas om dom. Men nu är de framme ur skuggan, återigen. Denna gången har Kite överträffat sig själva, med låten “The Rhythm” som släpptes lös av Progress Productions för några dagar sedan. Det är en låt från deras kommande platta “V” som är en viktig pusselbit i ordningsföljden. År 2008 släppte de sitt självbetitlade debutalbum på bolaget Lyckan, för att sedan masa sig över till Progress Productions och i en årlig följd, från 2009 till 2011, släppa “II“, “III” och “IV“. Den silkeslena, men graciösa och bombastiska blandning av electropop som duon står för är fullkomligt genialisk. Allting faller på plats, som sig bör med tanke på deras tidigare alster. Men nu känns alltid lite mer raffinerat och i sin ordning. Kite, som för övrigt är Christian Berg och Nicklas Stenemo, släpper tillsammans med bolaget Progress Production sitt femte platta “V” den 8:e Maj. Passa på att lyssna på deras senaste låt nedanför, som även kan laddas ner gratis. Släppet går redan nu att förbeställa och upplagan kommer att vara i form av en CDP och en begränsad upplaga av 12¨-vinyler.

Showcase [#2]: The West, Mark Irrlicht and Yellow Milk!

1291396452-1Oh, are you in for a treat today! The alternative rock, disco and post-punk outfit The West released their first whole album, titled “In Low Light“. With the almost over the top, anthemic, disco feeling. Even though the vocals alone might not be the best you’ve heard, the back-up provided surely makes it worthwhile. Also, the suggestiveness of the sound-scape, together with those funky rhythms make it unbearable not to spend some time moving your hiney. At times they remind me of the more successful combinations of electronic and non-electronic music, which they execute to near perfection. It’s their first album, which is also self-released, earning them even more points since the sound you’re about to get is going to blow your mind. As we support totally D.I.Y, it feels good to have one on the top. Featuring songs ranging from “It was Disco and it’s Over” to “In Low Light“.

1745664885-1I might not be a big fan of drony landscapes, but if it’s something that’s being done right, it’s Mark Irrlicht and his experimental combination of minimalism, krautrock and psychedelic electronic landscapes. With his album titled “The Beyond“. Even though the first thing that comes to mind is the Swedish label, but this man has proven himself to carry that torch along. His landscapes are whirlwinds of sounds that caress your mind, that make you flinch one time to see – what cannot be unseen. The sheer awesomeness of these songs, which are all over ten minutes, is enough for it to be showcased here. The creeping feeling that you’re getting, when something is not right, but that little something isn’t wrong either. A sense of fulfillment as you gaze upon your own shadow, walking with it through deserted landscapes. Preferably the moon, for all I know, but also the desert. This release also seems to be totally D.I.Y. Featuring songs like “Spaceman“, “Kurzschluß“, “Omega Nebula” and “Ecstacy“.

3333324428-1While I try to showcase things that are as new as possible, there’s also one or another that slips in between. This time Yellow Milk did just that and it’s amazing that his stuff is recorded by himself in a bedroom. It’s got some of the anti-music that no-wave constitutes, blending those arrhythmic topics together with more rock’n’roll then you can handle. Or, yeah, it might not be an experience in that category – but the grunge together with some rock-vibes on the more unglamorous side make up for the loss. There’s also a lot of psychedelia going on, and since I’m going to showcase two albums that he’s made, I must say that his first one titled “KITE” is more on the experimental side. It might not be as tight as it would’ve if you’d have a whole band, but there’s something vividly amazing about it anyway. If not his voice, then his utilization of the baseline and the percussion as we make it through his own world. Worth checking out is also his “second” album “Navigator Smile” which constitute more songs from what the KITE sessions. Super-duper D.I.Y., ranging from songs like “Potpurri Beak” to the title-track of the first album, namely “Kite“.