Lyssna: Baula, Stadens Brus

nova

Baula är tillbaka återigen med en låt inte helt olik deras förra, “Just Like Yesterday“, men i denna är det mer sväng och känslan andas svensk indie-pop mer än någonsin. Det finns en mer post-punkig vibb till denna i bemärkelsen att basen är tyngre, musiken koncentrerar sig mer kring det mörka, det obestämda. Även om utsvävelserna är få så finns de där för att påminna oss om det känslosamma som genomsyrar låten.

Nova” är ett steg i samma riktning, mot ett konkret mål och mot någonting större än vad de levererat hittills. Lyrikerna i låten är simplistiska men tjänar syftet till att sätta ett större fokus på musiken som sådan även om de tar upp en stor yta i låten. Sommarslutet hade väl inte kunnat sluta på ett mer passande vis? När vi nu tagit oss in i September känns det mer passande för detta mörker att tränga igenom. Låt oss få vägen dit visade av självaste Baula. När staden ekar tom så är dett vad som kan ljuda igenom. Omslaget är gjort av Fanny Valentin och låten spelades in av bandet tillsammans med Henryk Lipp i studio Music A Matic i Göteborg.

stadensbrus

Markus Hulthén har passat på att utvidga sitt musikaliska engagemang och rötterna har spridit sig till Stadens Brus – där han med hjälp av Henrik Öhberg (på trummor), Petter Lindhagen från Feeder Recordings (filtersvep) på mix och samproduktion av låten. Vad heter den? Jo, “Oväntat Möte”. Enligt honom själv är det ett försök att låta Etiopisk (Hailu Megra som inspiration), men det faller kort för en psykedelisk masspsykos.

Personligen tycker jag att det psykedeliska gärna får ta utrymme på bekostnad av vad han försökt att få det att låta som. Det är välproducerat, fint utskissat med tillfälle för utmärkta allegorier som passar sig bäst i ett underjordiskt zine. Tyvärr är det abstrakta konstverket som är omslaget tänkt att föreställa något (eller inte), en påminnelse om hur denna sorts musik inte borde gestaltas överhuvudtaget. Även om det psykedeliska gärna får influera musiken så gör det sig inte särskilt bra i övriga medium. Illustration av Andre Kleine. Denna låt släpps på Feeder Recordings och det går att lyssna här nedanför.

Premiere: Johan G. Winther – The Earliest Morning

a2600581159_10

Återigen så visar Johan G. Winther vägen, men denna gång i form av Tsukimono – ett noise-alterego som låter det ljuda. Denna gång så har han rent spontant släppt 28 minuter rena plågor i minimalistisk form, där en slöja av black metal mörker får göra era sinnen dunkla, samsandes med utdragen drönmusik i sin mest experimentella form. Eftersom att man blivit tagen på sängen, så är det inte mer än rätt att ge plats för återkomsten av Tsukimono. Musiken i sig är förmodligen det mest utflippade som du kommer att höra nu i vår, och det är fortfarande för tidigt för att vara ett Aprilskämt. Förutsättningarna är inlåsta i en cybervärld där hackare knappar på sina tangenter och utlöser en virusinfektion i ditt datasystem. Sedan dubbel-singeln “Gotta Sing / Gotta Dance” år 2009, så har det mig veterligen inte kommit ut något från detta alter-ego, så det är väl lika bra att passa på nu när man infekterat en större del av Sverige med Scraps Of Tape. Johan G. Winther agerar närmast fyrvaktare för den mer sublima elektroniska musiken, med avstamp i någon slags märklig och märkvärdig noisemetamorfos. En metamorfos som ständigt bytar form, som ständigt anpassar sig till nya ljudmiljöer. En slags vandring mellan de olika ljud han experimenterat med.

artworks-000067880364-zj3htd-t500x500

För exakt fyrtiofem svenska kronor så kan ni köpa detta släpp. Släppet går endast att köpa till sig digitalt, eftersom att det inte finns några planer på ett fysiskt släpp. Även om det är en bit ifrån hans tidigare utsvävningar under sitt eget namn, så finns där vissa likheter. Sedan sitt senaste släpp under namnet Johan G. Winther, på Beläten förra året vid namn “Eating Or Vomiting Its Tail“, så har hans äventyr fått gestaltas av Kalligrammofon, som släppte “Patient, Friend” – en samling av alster från 2009-2010. Utöver det så har hängivelsen varit tillgodo för Scraps Of Tape, som nyligen släppte sitt album “Sjätte Vansinnet”. Han har också varit upptagen med sin konst på senare tid, så det känns bra att det finns ett livstecken från ett av hans solo-projekt. Ni kan lyssna till hela släppet här nedanför. Det släpptes den 9:e Mars.

Liten intervju med Vanligt Folk!

vf-medis

Vanligt Folk är en grupp från Göteborg som tidigare har varit aktiva i många olika band inom en hel del olika genrer. Eftersom att människor i princip redan vet att de varit aktiva i band tidigare, så kanske det inte skadar att inviga de nytillkomna. Gruppen består utav David Sundquist, som bland annat varit aktiv i C. Armeé, soloprojektet The Kick och även Kitty  & The K – tillsammans med Kitty Jutbring. Sedan så återfinns även Andreas Carlsson och Jonas Abrahamsson i gruppen, vilket gör trion till en glödhet EBM/Pop-ensemble. Alla har erfarenhet av att vara med i ett band tidigare, eller en grupp för den delen. Vilket gör musikprojektet ännu mer spännande. Jag fick tag på David från gruppen och ställde några frågor om gruppen, synen på musik i allmänhet och mycket mer. Denna gång en liten intervju.

Continue reading

Generalerna kommer ut ur dimman!

Untitled

Generalerna tågar in med instrumenten i högsta hugg och ger er (eller oss) debutsingeln “Gator Från Förr“.

Lättsamt är väl det första ordet som kommer upp i tankarna när man tänker efter. Andra har jämfört bandet med Håkan Hellström, så visst, det finns säkerligen någonting där som påminner om honom. Men allting är inte Hellström, utan snarare en någorlunda slätstruken form av pop-rock, som lyckas stämpla in på slagfältet, iklädda popmundering – tillsammans med några attiraljer som gör det lite mer speciellt. Rent dialektalt är det ett mysterium, med tanke på att de rent ortsmässigt är oerhört uppdelade. Någonting i det låter Göteborgskt, med samtidigt även Rikssvenskt. Givetvis existerar även Anders F. Rönnblom som influens i sångarens register, till den milda grad att det nästan är så uppenbart som en knäpp på näsan. Inget fel med det, eftersom att han tillhör kategorin; underskattade trubadörer – som Sverige sällan har skådat.

Fördelen med Generalerna är just kärnan av lättsamhet, men faktumet att de inte stannar vid de socialrealistiska lyrikerna, utan snarare tar det vidare med ytterligare instrumentation. Strukturen känns inte särskilt tidstypiskt, utan det leder snarare till klassiker från så länge sedan som på 70, 80 eller 90-talet. Peppen som finns i deras kaskad av vardagsanekdoter, nostalgiska vibbar och stadscentrerad kuriosa – kan sannerligen sätta ett eller annat på kartan, förutom just musiken. Det är just detta, som tillsammans med det redan uppradade, utgör stommen som särskiljer de från det mer slätstrukna sound som de frivilligt gett sig in på.

Ny Låt: Knivad – Avfall

31893_487461914647093_526915530_n

Som bekant så har Knivad blivit upptagna i To The Death Records och de kommer att släppa en sjua med samma band, som kommer att betitlas som “Sakta ruttnar vi“. Med tanke på att plattan kommer ut under sommaren, så har de redan släppt en låt med bandet som heter “Avfall“. Lyssna på de råbarkade Göteborgssönerna när de skickar ut en veritabel eldsvåda av den bästa kängpunken på länge. Givetvis höjer de kvalitén ytterligare ett snäpp, men står i samma linje, likt deras demo. Lyssna till denna låt här nedanför.

Premiär: Vampyramiden – Paul & Art

Förmodligen något av det märkligaste jag någonsin har hört. Eller nej, där ljög jag verkligen, men det är någon särskild nerv som kittlas medelst denna musik. Vampyramiden är ett band från Göteborg som spinner vidare på den scen som funnits där och som ännu är vid liv. Skillnaden är att de med sitt egendomliga sound, blandar lite icke-elektronisk musik, samt elektronisk, med pop, för att närma sig en mer konkret plattform – för grandios och monotonisk pop. Men den stora nyheten är inte vad de är, utan vad de har gjort på sistone. De har nämligen släppt en helt ny låt med tillhörande musikvideo. Låten heter “Paul & Art” och är en vandring mellan den poppiga fasaden, en opolerad ljudbild med vardagligheterna som tråkar ut oss, samt den kärlekskranke ande som vill släppas ut i det fria. Njut av ögonblicket och lyssna på deras senaste låt här nedanför och titta till musik-videon där uppe.

Det verkar som att det händer saker i Göteborg!

invertB

Denna “artikel” eller som jag skulle vilja kalla det för; kortare text, publicerades på och för Ge Hit Musiken den 15:e Mars. Vilket i stora drag handlar om det Göteborgska och ampstep.

Det verkar som att det händer saker i Göteborg. Inte vad som helst egentligen, utan någonting sensationellt. Utan sensationen skulle det inte vara något särskilt. Idag, den 18:e Mars, så släppte Deviant Systems sin EP ”CarrierWave EP”, på bolaget Radio of the Pickled Gizmo. I följden så kategoriseras detta släpp som ”rotpg005” i katalogen. Nu undrar ni kanske varför detta är någonting sensationellt? Jo, det ska jag berätta för er. Efter att ha lyssnat igenom plattan och tagit till mig det nu myntade uttrycket ”ambstep”, som tydligen funnits sedan innan, så kan det konstateras att Deviant Systems verkar gå i bräschen för just den genren. I nuläget så finns det ingen definition som kan definiera begreppet, men det verkar som att de med denna förkortning tar från både ”ambient” och ”step”, med utgångspunkten att ambient ska vara det dominerande inslaget. Nej, det verkar inte vara närbesläktat med ”dubstep” mer än ”step” i sig, utan det verkar vara en fristående sub-genre till just ambient eller liknande genrer.

Hur som helst, det som Deviant Systems ger sina lyssnare är mer än bara begreppets innebörd. Allting känns så Göteborgskt på något sätt. Med tanke på att de varit föregångare inom pop-musik och att de experimenterat med det rätt så länge, så skulle det inte vara helt osannolikt att något likt ambstep dyker upp just där. Frågan är varför Göteborg varit så dominerande på sistone när det kommer till experiment i både mindre och större skala, på sistone. Vi har till exempel Vanligt Folk, som med hjälp av låten ”Idioter Av Församlingen” återigen satt Västra Götaland på kartan. Måhända att det inte är storstaden i sig som står i fokus, utan en geografisk komposition av allt från utgångspunkten i ”storstaden” till ytterligheter som Kungsbacka och Halden.  Någonting verkar ske i Göteborg, men det är inte säkert att just denna genre får ett lika story lyft som popen fick under ett helt decennie och lite till. Man kan ju bara spekulera.

Nog om det. Nu tycker jag att ni ska luta er tillbaks, möjligen leta efter en passande dryck och ta in de olika intrycken som Deviant System ger er. Slut ögonen, slappna av och låt er själva dras in i världen som kallas för ambstep.