Premiär: Maskinåldern – Avsnitt I

Screen Shot 2014-07-13 at 12.46.41 AM

Det är svårt att veta var man ens ska börja ibland. Tiden flyter på som om ingenting hänt och det känns som om det var flera månader sedan pilotavsnittet spelades in. Egentligen är det inte mycket som har förändrats med formatet, men det känns friare på väldigt många sätt. Nu är till och med det första avsnittet någonsin av Maskinåldern inspelat och uppladdat. Det känns surrealistiskt.

Första intervjun som är med i avsnittet är inspelat i Malmö på ett hemligt ställe, eller närmre bestämt – en replokal. Där huserar nämligen en av Malmös nyare hardcoreband Urban Savage. De har satt på pränt att lira hardcore punk blandat med oi och gammal hederlig rock’n’roll. Deras debutalbum “Let Thunder Roar” ligger runt krokarna för att släppas, och från vad jag har hört så låter det som ingenting jag lyssnat på innan. Eller jo, kanske, men i mina öron så låter det unikt.

Vi sätter oss ner i en skinnfåtölj, vid ett bord där det för en stund sedan stod en tom ölburk, någon slags föda och kartonger. Det är här intervjun börjar. Mina lämpliga intervjuoffer heter Viktor och Ruben, bägge två och resten av bandet har lirat i andra band innan och listan kan göras lång. Tyvärr var de andra två i bandet inte närvarande, så det fick gå ändå. Ämnena som vi kom in på under denna intervju var både intressanta och gav en eller annan tankeställare efter att intervjun var klar. Till podcasten så har de donerat de två osläppta låtarna “I’ve got nothing to say” och “When the day comes“, bägge är tagna från det kommande albumet. Intervjun är indelad i två olika delar, med cirka femton minuter för var del.

Utöver detta så var faktiskt Magnus Gyllenswärd den som skulle få sätta agendan för avsnittet, i alla fall när det kommer till de övergripande låtvalen. Magnus är annars känd som en del av det märkliga indie-pop-bandet Differnet, men det var inte därför jag var intresserad av att intervjua honom. I hemlighet, eller nåja, under ett annat namn – nämligen “Övervarning” – så har han redan släppt fyra album. En skiftande blandning mellan dark ambient, ambient och en allmän experimentallusta. Från det första albumet “Mellan Rummen” som släpptes i December år 2012, till hans senaste album “Förberedelser / Åtgärder” som släpptes i Mars år 2014. Till Maskinåldern så gav Magnus en osläppt live-inspelning från den 6:e December för några år sedan, under namnet Bodén-Gyllenswärd.

Det har varit en intressant resa att göra detta avsnitt. Man skulle även kunna påstå att det varit omväxlande. Från att göra en intervju öga mot öga, till att vara mer digital och Skype:a. Kontrasterna mellan artisten Magnus Gyllenswärd och hardcorebandet Urban Savage är slående och kanske en del av det som definierar just Maskinåldern.

Slå er ner och lyssna på Avsnitt 1, där Urban Savage och Övervarning bestämmer reglerna.

Avsnitt 2 ligger inte långt ifrån och kommer ut inom kort. Dessutom så görs det även reklam för en hardcorefestival som går av stapeln i Uppsala den 7:e, 8:e och 9:e November.

Låtlista:

1. Kunskapslådan – Xerox
2. Fuse – Nitedrive
3. Urban Savage – I’ve got nothing to say (Osläppt)
4. Raketerna – Ståplatsbiljetten
5. Missbrukarna – Du E Inte Du
6. The Jack Brothers – Min Lilla Ros
7. Urban Savage – When the day comes (Osläppt)
8. Ståålfågel – Avdelning stormen
9. Paper – Strider
10. Bodén-Gyllenswärd – 6:e December – Del 2 (Osläppt)
11. Blacken – Myggor som svalor tar
12. Solar Quest – Singtree
13. Nilp – Kloeti
14. Undergång – Disconnect
15. Dom Dummaste – Död

Några frågor till Magnus Gyllenswärd af Övervarning!

a4166493203_10

Övervarning är solo-projektet som Magnus Gyllenswärd (känd från b.la. differnet) basar över. Projektet är rätt så färskt, med tanke på att han inte hållit på särskilt länge. Han blandar det mest ihållande från dark ambient, med vanlig ambient, som han sedan smetar ihop till en enda stor smörja. Fast trots att sammanhanget ibland är kaotiskt och skräckfyllt, så finns där en musikalisk ingenjörskonst bakom det hela, som gör att man blir tillfredsställd som lyssnare. I bagaget så har han nu tre album under detta alias, varav det senaste med titeln “Som om det fanns ett val“, där han för första gången släpper på ett bolag, som går under namned Klangfigur Audio Artefacts. Tidigare så har han självsläppt sina plattor digitalt. Han har varit med i otaliga band och grupper sedan innan, varav han tagit med sig några som har blivit lite mer långvariga. Tidigare så har man inte vetat särskilt mycket om honom, eller åtminstone inte under namnet Övervarning, men nu tyckte jag att det var dags att lära sig lite mer. Så jag ställde några frågor till honom, som han glatt besvarade.

För de flesta kanske du är mer känd för att du är med i Differnet, snarare än att du gör dark ambient under namnet Övervarning. Hur har de varit i relation till varandra och när uppkom Övervarning på riktigt?

– Övervarning började för ungefär ett år sedan efter en lång period av experiment och försök att hitta ett, för mig, nytt sätt att göra musik på. Tidigare har jag känt mig relativt bunden till datorn när jag gjort musik och har efter hand lyckats ta mig nästan helt ifrån den genom att enbart spela med hårdvara.

Eftersom jag bor i Boston sedan fyra år tillbaka har det varit svårt att vara delaktig i differnet mer än under inspelningsperioder på somrarna. Vi har alla egna sidoprojekt och differnet är inget band i klassisk bemärkelse så det är inget konstigt att fokus skiftar under olika perioder. Mot årslutet flyttar jag dock tillbaka till Sverige, då får man se vad som händer.

Skulle du kunna berätta mer om de olika låtnamn som du valt till dina låtar, sedan din första låt “Det dom ännu minns”?

– För mig handlar det ofta om att försöka skapa en riktning snarare än att skriva lyssnaren på näsan genom att vara övertydlig. Det blir viktigt för mig att utelämna delar av betydelsen för att skapa utrymme för lyssnaren. Spårens titlar och ljudbilder ska förhoppningsvis bidra med ramverk som tillåter associationer.

Därmed inte sagt att jag inte har egna tankar om spåren men jag är bara intresserad av att kontrollera en del av upplevelsen. Det tar ganska lång tid att sammanställa titlar för ett album eftersom deras relation till varandra är tänkt att skapa ett övergripande sammanhang. Jag tycker namnen får en desto viktigare betydelse då många av spåren är instrumentala.

Det känns som att det har blivit mer ambient än dark, i och med ditt senaste släpp på Klangfigur Audio Artefacts. Tidigare har man skymtat sjukhus, övergivna byggnader och lasarett – åtminstone om man tänker på låtnamnen och ljudbilderna. I vilken riktning har du varit påväg mot?

– Jag har varit ute efter en smutsig ljudbild, försökt få ljuden att liksom pressa sig fram. För mig är låttitlarna på skivan delvis kopplade till hur handlingar hos en person kan bottna i ett större socialt sammanhang, att vissa skeenden i stort sett kan bli ofrånkomliga och automatiska. Jag tror att det här temat har vuxit i betydelse under de senaste fyra åren jag bott utomlands.

När det kommer till Differnet, hur tycker du att resan har varit med dem? När hoppade du ombord på tåget?

– Jag kom i kontakt med differnet när jag läste i Umeå under vintern 2003. I ett mail skrev jag att jag höll på med liknande musik och skickade med spår från “kulvert”, mitt dåvarande projekt. Inom en vecka hade jag och Tomas, som då också bodde i Umeå, komponerat ett antal spår som vi framförde en kväll på Läkarvillan under namnet Bodén-Gyllenswärd. Sommaren därpå spelade vi in “The title of this record…” ute på Väddö där det hålls årliga inspelininsperioder. Differnet är ett ganska säreget projekt.

Vad använder du för utrustning när du skapar din musik under namnet Övervarning, och hur går du tillväga?

– Det finns nästan alltid en ljudbild jag för tillfället är intresserad av, men jag tycker ofta det blir bäst när man balanserar mellan att ha kontroll och att låta maskinerna man använder dra åt egna håll. Då blir det som att man försöker hålla det hela i schack, som en kommunikation och förhandling.

När man börjar tappa kontrollen blir processen väldigt organisk och mer lik skulpterande än att exakt bestämma hur det ska låta. Det blir som att man tillåter ett filter att sitta mellan ens egen vilja och resultatet. Ofta blir det många omtagningar då allt spelas in i ett svep. Utrustningen har uteslutande varit analog och digital hårdvara så när som på en del bearbetning i efterhand. Syntar, filter, fjädrar, vakuumtuber, moduler, störningskällor och ett massa kopplande och skruvande.

Finns det några särskilda bolag eller artister/grupper/band som du håller ögonen på extra mycket?

– Jag lyssnar ganska mycket på radiostationer med drones, noise, glitch och ambient. Väldigt lite på band i klassisk bemärkelse. Några artister jag gillar, varav vissa jag sett fantastiska framträdanden av, är för tillfället är the caretaker, hardcoreyoutube, flesh coffin, bitchneck, liable for abuse, vond, bonnie jones, alva noto, years on earth. Det finns en bra noise-scen i Boston som drivs av Egan Budd på http://existest.org.

Är eller har du varit involverad i någon annan grupp eller något annat band förutom det som är listat här ovan?

– I Stockholm spelar jag med Dödens Lammungar och mellan 2004 – 2006 spelade jag in själv med ett projekt som hette blacken. Utöver det har det varit en del små konstellationer och soloprojekt. Efter 2006 fastnade jag i elektronikhackning och circuit bending ett tag och publicerade en del spår och auto-poesi genererad av modifierade lekdatorer under namnet Kunskapslådan.

Vad händer inom den närmsta framtiden på musikfronten?

– Just nu är jag intresserad av mer kliniska, råa och primitiva ljudbilder. Simplistiska och fysiska, men det är svårt att veta hur det kommer utvecklas.

Aktuellt: Zeon Light – ångest & ansvar / ett smakprov i sex delar!

Image(5)

Eftersom att Zeon Light har haft ett kanonår med en hel del hyllade släpp och det faktum att Joakim Granlund lyckats sätta sig själv på kartan, så bjuder han på en samling av sex låtar från uppkommande släpp, inbakat i ett mixtape. Det blir Arc Light, Differnet, Soft Parts, Folkmun, Oliwa och Heat In White. Mixen är nitton minuter lång och är ett tilltugg som ni måste hugga tänderna i omedelbart. Det är inte helt ogrundat att han och hans bolag har haft ett fantastiskt år, vi på Invisible Guy har även skrivit om släppen som pumpats ut med viss regelbundenhet. Ni kan även läsa en längre intervju med honom som Invisible Guy har gjort, här borta. Gott nytt år till Zeon Light, nu förväntar jag mig ännu fler fantastiska och varierade släpp från just det bolaget. Till den som skulle vilja få en viss tillbakablick, läs gärna recensionen av bolagets populäraste släpp hittills, nämligen: Erik De Vahl – 121012 och i synnerhet låten “Skogsbrand“.