Listen: Ashburn County – Cracks In The Wall (Alternate Mix)

artworks-000078847788-kzpaom-t500x500

Ytterligare ett alster kommer från den stora Beläten-maskinen. Tre låtar som blivit släppta från tre kassetter som nyligen gick upp för beställning. Detta är ett av släppen, Ashburn County – ett slags samtidsdokument över både en svunnen tid – men även ett skapat ur sig självt. Plattan i sig heter “Our Dead Selves Rise“. Influerade av den lantliga miljöerna som omgärdar Louisiana, så har de dragit inspiration från gamla bondläppsfilmer. Filmer som sällan gjort något större avtryck, åtminstone inte när det kommer till filmen självt, men som via sin filmmusik inspirerat Ashburn Country avsevärt – och som gjort deras grupp till vad den är. En av medlemmarna ur denna grupp, Leroy Delbert Quebedeaux, bestämde sig år 2012 att ta saken i sina egna händer, att producera filmmusik till en film de annars gjort – om de haft pengar till att göra det. Detta resulterade i en blandning av fältinspelningar och diverse instrument så som dragspel, tromboner, röster, synthar och cellos – för att nämna ett fåtal av de instrument som använts i skapandet av denna platta. Det viktigaste med musiken är dess influens av traditionell folk och ‘Cajun’-kultur, enligt dem själva. Detta i samklang med drönande synthar, gamla rytmiklådor, neoklassisk pompa och ståt, samplingar och mekaniserade oljud. Ett slags industriellt kollage.

Eftersom att deras beskrivning av vad de gjort var i det längsta laget, så lämnade det rätt mycket att önska. Men deras inspirationskällor är intressanta och faktumet att de använt sig utav alla dessa instrument i samklang med varandra, skapar en helt annan ljudbild. I just denna bild så blir det en väldigt skrämmande tillbakablick i något som annars skulle ha varit hyfsat humoristiskt, med tanke på dessa filmers innehåll, varav inspirationen är hämtat ifrån. De mörka samplingarna i jämförelse med de dansanta röstslingorna gör så att man känner att man är ute i det vilda. Det finns någon slags primitiv energi i denna minimalistiska ansamling, som skulle kunna vara det som gör att det finns en gnista i ljudlandskapet som återupprepas. Med tanke på att själva konceptet är så intressant så blir det ännu läskigare när man hör de utsuddade rösterna tala med varandra, i jämförelse med den konstanta och fixerade rytmiken som går i ett och samma hjulspår genom låten. Rent jämförelsevis så kan detta mycket väl vara ett ljudexempel på skillnaden mellan den härskna, hatade och fruktade betongstad som snart vräker sig in och ner i de dalar och snår som stått orörda ute i den lantliga miljön – i århundraden. En väldigt bra låt och precis vad man kan förvänta sig att Thomas Ekelund ens skulle kunna ta med i tång. Det finns en väldigt hög lägstanivå på det han väljer att släppa ifrån sig på sin etikett. Ni kan lyssna till låten “Cracks In The Wall (Alternate Mix)” här nedanför.

Advertisements