Intervju med Hamnskifte!

R-5343255-1391049491-2794

Ni har förmodligen aldrig hört talas om Hamnskifte. De har verkat i bakgrunden, aldrig riktigt visat sig själva och bara existerat i periferin av black metal. Egentligen så tycker de själva inte att de hör till, men det hörs tydligt att det är black metal, men en särskild form av det. Allting började med det första släppet “Födzlepijnan” som kom ut år 2010 på det Amerikanska skivbolaget Starlight Temple Society – som bland annat släppt alster av och med Velvet Cacoon och annan mer eller mindre nogräknad undergroundmetal. Två år senare skulle låten “Hamn” släppas, närmare bestämt i Januari. Sedan dess har det varit tyst på deras front och ingenting har hörts sedan dess. Därför tog Invisible Guy upp brandfacklan och tände elden, genom att ställa frågor till Hamnskifte, både de frågor som behandlar “Födzlepijnan“, 1600-talsinfluenser, nysläppet på det Ryska skivbolaget Myrkr, deras filosofi – och så mycket mer.

För det första så dyker ni först upp på kartan inom Black Metal-genren, och mer specifikt den svenska, år 2010 i och med att ni släpper “Födzlepijnan” – som hamnar på bolaget Starlight Temple Society. För två år sedan släpptes samma album, i ett nysläpp, på det ryska bolaget Myrkr. Men vilka är ni och vad har ni för relation till Black Metal i och med Hamnskifte, men även innan dess? Har ni överhuvudtaget någon relation till den svenska “scenen”?

– Vi har själva aldrig ansett oss tillhöra black metal-genren eller “scenen”, det är snarare så att andra har placerat oss där. Säkerligen delvis för att vårt första släpp var på Starlight Temple Society, ett bolag som släppte mycket black metal – men inte bara, se till exempel Bird From The Abyss. Och Hamnskiftes musik delar ju avgjort element med black metal, vilket enklast kan förklaras med att ena halvan av bandet lyssnar mycket, men inte uteslutande, på den genren; Njiqahdda, Echtra, Merkaba och Paysage d’Hiver för att nämna några band. Men som sagt, vi skulle inte klassa oss själva som ett black metal-band och vi har heller inte någon annan relation till genren annat än som lyssnare. Samt att vi identifierar oss med den livsfilosofi som finns inom vissa delar av “scenen”: vi kan sammanfatta den med misantropi och ekosofi.

Om vi själva skulle försöka oss på en genrebeteckning av vår musik så skulle det med största sannolikhet bli en konstellation av ett flertal element snarare än med ett par enskilda genrebeteckningar. I slutändan bryr vi oss dock inte nämnvärt om hur folk vill klassificera vår musik. Det är upp till lyssnaren.

Att vi hamnade på STS till att börja med handlade för övrigt mest om att vi gillade vad de gjorde med sina fysiska släpp, och då särskilt Velvet Cacoons P aa opal Poere Pr. 33.

Ett par år senare så kontaktade Vegvisir music oss och erbjöd oss chansen att ge ut albumet igen, på CD och vinyl den här gången, och vi tackade kort och gott ja, då den tidigare utgåvan till största del var slutsåld. Vid den tidpunkten fanns för övrigt inte den black metal-inriktade underlabeln Myrkr utan bara Vegvisir music, som fokuserar mer på rituell ambient och drone.

R-5343255-1392024508-8630

Ni säger att ni delar viss grundläggande livsfilosofi med vissa delar av den scen som bland annat finns i Sverige. Men vad finns det att hämta där för er, har ni någon särskild koll på vad som händer och vad lyssnar ni till?

– Det är ganska få band i den svenska scenen som intresserar oss. Nasheim, Arckanum och Hypothermia är några undantag. Avgrunden är möjligen det svenska band som vi håller högst, men då har vi ju lämnat black metal. Skivbolaget Temple of Torturous måste vi också nämna, som har släppt bland annat Echtra och Fyrnask. Men det är snarare stämningar eller en viss atmosfär mer än genre som är avgörande för vad vi lyssnar till. När vi skrev och spelade in Födzlepijnan lyssnade vi mycket på Low, Labradford, Wovenhand och Earth till exempel. Men även en hel del psykedelisk folk som Six Organs of Admittance.

Inspirationen till vårt digitala släpp Hamn var nästan uteslutande hämtad från naturen. Sen kan vi nog säga att Hamnskiftes musik kommer till genom ett växelspel mellan de två medlemmarnas olika influenser.

Det bådar ju för intressanta frågor. Vad är det som ni finner användbart ur flora och fauna, och vilka är ni två egentligen?

– Naturen fungerar framförallt som en symbolisk motsatskraft till livet som vi båda för under rådande omständigheter. Även om vi båda försöker komma ut i naturen ofta, vare sig det gäller närliggande skogsområden eller naturreservat i norra Sverige (Ångermanland har en särskild dragningskraft), så dikteras våra liv för närvarande av staden och stadslivet.

Det är svårt att säga något nytt angående motsatsparet natur-kultur, men visst kopplar vi föreställningar om autenticitet till det liv som förs i samklang med naturen etc. Och musikaliskt sett så är det inte minst ett annat slags förhållningssätt till tiden som naturen ger. En cyklisk tid. Årstidsväxlingar. Återkommande motiv. Drone och repetition.

Vilka vi är som individer spelar lika liten roll för naturen som för Hamnskifte.

Hamnskifte 1

Även om era identiteter för mig är hyfsat egala, skulle ni kunna berätta var ni kom från, från början? Hur började allting?

– Vi är födda samma år, i samma månad, bara två dagar emellan. Vi kommer båda två ifrån de nedre delarna av mellersta Sverige, dock ursprungligen inte från samma landskap, och vi har känt varandra i över hälften av våra liv. Ingen av oss har någon musikerbakgrund att tala om utan vi är mer eller mindre helt självlärda. Redan från första början så hittade vi varandra genom musiken, och den har på ett eller annat sett nästan alltid varit en röd tråd i vår relation under åren. Oavsett om vi har spelat tillsammans i olika konstellationer eller gjort saker på egna håll.

Födzlepijnan kom till bakom våra ryggar, medan vi höll på med annat. Den växte fram organiskt, en låt i taget.

Hur gick det till när Födzlepijnan skulle skapas, om ni skulle kunna ta och berätta hur allt gick till för att få fram slutprodukten som sådan?

– Vi vill inte säga för mycket om själva inspelningen. Men det är en skiva som kom till med ganska små medel, vi använde oss av det som fanns till hands under den här perioden. Den är inspelad i ett flertal olika miljöer. Bland annat i en lägenhet och i ett gammalt skyddsrum. Den enda publiken var vi själva. Vi växlade ständigt roller under inspelningen, den som höll i instrumentet fick förhålla sig till den regi som den andre gav, det var inget konceptuellt upplägg, det vara bara så vi arbetade. Vi hade inga tankar på att musiken skulle återges live, det fanns och det finns inga tankar på att ordna spelningar för Hamnskifte. Det fanns heller inga tankar på att släppa skivan på något skivbolag medan vi höll på att spela in. Skivan är minimalt mixad, vad vi minns användes ingen kompression överhuvudtaget, möjligen en del eq.

Skulle ni vilja säga att integritet är något som är symptomatiskt för Black Metal-scenen? Med tanke på hur mystiska ni framställer er själva som, så antar jag att detta är en viktig sak.

– Målet har aldrig varit att framställa oss själva som mystiska, vi vill snarare vara så osynliga som möjligt. Vi vill inte ställa oss i vägen för musiken, eller att på något sätt kontextualisera musiken genom att avslöja vilka vi är. Målet är att musiken ska bemötas som den är, i sig, tagen för sig. Vi ser det som att mottagaren får ett större tolkningsutrymme om upphovsmakarna är okända. Det är i vilket fall vår egna erfarenhet i rollen som lyssnare. I slutändan är ju skapelsen intressantare än skaparen. Det är verket som lever vidare genom att det blir en del av andras liv.

Varför just dessa tidsperioder?

– När vi upptäckte likpredikningarna så var det första gången vi kom i kontakt med 1600-talssvenskan. Den har en särskild poetisk lyskraft, och det var det vi drogs till, detsamma gäller gravyren. Vi använder oss av det som vi tycker kan förhöja musiken, det kan gälla saker som vi har hittat genom att gräva i boklådor, eller egna fotografier till exempel.

Hamnskifte 2

Har ni något nytt i görningen sedan ert senaste album? Det har ju gått en del tid nu.

– Vi har varit upptagna med andra projekt, som inte är relaterade till Hamnskifte, och livet i största allmänhet. Just nu har vi inte något nytt material på gång, men Hamnskifte är fortfarande aktivt i våra tankar, och ska snarare ses som att vara i dvala än ett avslutat kapitel i våra liv. Så vi kommer med största sannolikhet att släppa nytt material. Vi vet bara inte när, var och hur än.

Vilka andra projekt är det ni hållit er själva sysselsatta med, om man får fråga?

– Utan att namnge de andra projekten så kan vi säga att de är relativt närbesläktade med Hamnskifte. Det är soloprojekt, men även band. Då vi vill hålla de olika projekten åtskilda, och i synnerhet hålla Hamnskifte bortom andra kontexter så kan vi alltså inte avslöja vilka andra projekt det gäller.

Okej, jag förstår. Tidigare så påstod ni att den enda publiken var er själva. Hur kommer det sig att ni skapar musik som bara ni själva ska lyssna på? Eller hur förhåller ni er till det “dilemmat”?

– Vi menade det bokstavligt. Det var bara vi två närvarande vid inspelningen av Födzlepijnan (och även Hamn) och ingen annan förutom vi två hörde musiken förrän albumet var färdigt. Men det stämmer också att vi i första hand skapar det vi vill höra, för vår egen skull. Detta särskilt under tiden då Födzlepijnan växte fram. I vilket fall som helst så behöver det inte nödvändigtvis vara ett dilemma. Medlemmarna är ju om inte annat den första publiken i varje band, och om inte den uppskattar hur det låter är ju chansen rätt liten att andra gör det.

På tal om “Födzlepinjan” som sådan, så sa ni tidigare att inspirationen för er kommer från olika tidsepoker. Föddes detta namn ur dessa epoker? Skulle ni kunna vara mer specifika angående vilka verk som influerat det, och er?

– Titeln “Födzlepijnan” kommer också ur en av likpredikningarna från 1600-talet. Vi har klätt musiken i ett språk som vi kände passade stämningen, men utöver det kan vi inte säga att 1600-talet eller någon annan särskild epok har influerat musiken. Det går dock att nämna några skivor som vi lyssnade på rätt mycket under perioden för inspelningen (utöver de artister/band som vi tidigare redan har nämnt): Stormcrowfleet av Skepticism, Ligfærd och Galgenfrist av Nortt och i allmänhet Trollman av Ildtoppberg och Burzum. Utöver musiken, kan vi inte erinra oss något specifikt verk (bok, film, konstverk etc) som agerat inspiration.

Det har varit intressant att få en inblick i Hamnskifte. Tack så mycket för att ni ville ställa upp och intervjuas. Vad händer den närmsta tiden, för er?

– Tack själv för visat intresse! Vi har några idéer och skisser som eventuellt kan bli en EP lite längre fram, men ingenting är färdigt än. Vi kommer att uppdatera vår blogg när det finns någonting att rapportera på den fronten.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s