Artikel: En insikt i Judas Cradle Recordings punkiga byk! [Avsnitt I]

L-559506-1372118134-3065

Introduktion: Lukinzine, Farsot, Judas Cradle Recordings?

Det började i Göteborg, med Lukinzine och andra åtagande som Ramon Calvo hade tagit på sig. Egentligen är det en rätt så brokig resa, med många timmars arbete som följd, när han bestämde sig för att mer och mer avvika från Lukinzine som sådant. Inte helt och hållet, men det märks att hans webb-zine har fått samsas med andra ting. Bland annat så startades skivbolaget Farsot av både Ramon Calvo och Richard Ingemann (Mosher.se). Utöver det skivbolaget så har även Judas Cradle Recordings funnits ett tag, och det verkar som att bägge skivbolag tillhör varandra på något sätt, med den enda skillnaden att Farsot huserar We Live In Trenches, med det enda släppet på det skivbolaget – som är albumet “Life Crisis“. För övrigt är det Johan G. Winther (Scraps Of Tape) som skapat den fina logotypen som Judas Cradle använder sig utav.

Ett släpp som kom i början av 2014, som var ett samsläpp mellan det redan sedan länge etablerade skivbolaget La Familia Recordings, som huserat välkända akter så som Wolfbrigade, Martyrdöd, Hårda Tider, Ursut, Herätys och Disfear – för att nämna några stycken. Tillsammans, så släpptes “Life Crisis” som ett begränsat vinylsläpp, med 375 svarta vinylskivor och 150 vita vinylskivor. Sammanlagt uppgår de i 525 exemplar. Utöver detta så verkar det som att Farsot och Judas Cradle Recordings huserar under samma tak, åtminstone när det gäller den distribution som Judas Cradle Recordings har. Så låt oss nu gå vidare.

Vad Invisible Guy inte är!

Tyvärr är det så att vissa har fått för sig att min blogg har gått och blivit en renodlad synth-blogg, med allt vad det innebär. Mest på grund utav citatet “with a synthesizer brain, you can’t go insane“, som är taget från min recension av samlingsplattan “A Somatic Response” som Beläten utgav på kassett år 2013. Det kunde inte vara mer felaktigt.

Mitt blogg-zine är inte heller en renodlad hardcore/punk-bloggzine, bara för att det av en ren händelse var så att jag intresserade mig för det när jag startade blogg-zinet. Men det är förståeligt att man drar sådana slutsatser, fastän de inte kunde vara mer felaktiga. Jag är varken ett hardcore/punk-bloggzine, eller ett renodlat synth-bloggzine.

Här på bloggen täcker jag allt möjligt, men oftast det som ligger i underjorden eller som håller på att bli etablerat i sådana kretsar. Inget annat. Så jag hoppas att detta kan undanröja spekulationer om vad jag skulle vara eller inte vara. Jag täcker musik som jag tycker är bra, och jag stöttar initiativ som är mindre i skala, men som släpper musik som jag tycker är jävligt bra. Jag ignorerar musik jag tycker är dålig, men tar mer än gärna och skriver om musik som jag tycker låter intressant, men som inte riktigt är min grej. För att det kanske kan intressera någon annan. Punkt slut.

R-4683496-1372117693-7481

Nu börjar det?

Enligt vad man ser och hör så är det Judas Cradle Recordings som Ramon Calvo lagt den mesta av sin energi på. Från det första släppet med punkbandet Rations, titulerad “Martyrs And Prisoners“, till det senaste som går under namnet “Demo 2013“, av bandet Smärtsam Utlösning. Men i huvudsak så vill jag först koncentrera mig på det första släppet först. Så som sig bör.

TORTYR001 – Rations – Martyrs And Prisoners

I sann D.I.Y.-stil så finns hela släppet ute att lyssna på i digital form, innan man bestämmer sig för att köpa det. Namnet på släppet är “Martyrs And Prisoners”, om det var nödvändigt att klarlägga igen. Det verkar som att Rations levererar ett skate-punkig sound, snarare än en punkdänga i mer klassisk form, till lyssnaren. Där hela släppet i sig verkar hylla det vänsterpräglade med internationalism, där det finns en tydlig markering i låttitlarna mot krig, så som “Occassion For War“, en låt som är hyfsat instrumentell – varav man i låttiteln kan utröna att de inte ställer sig helt positiva till de olika orsakerna som gör att nationer går i krig, eller närmre bestämt – en viss elit. Lägg till “(No More) Warheads“, så har ni en komplett anti-krigsmelodi, i ljudform. Utöver det så är plattan i sig väldigt självbeskrivande, i och med den uppenbara titeln, så det finns egentligen inte särskilt mycket mer att utröna. Mer än att punken de lirar ibland går mot en mycket hårdare, och mer klassisk, men ändock melodisk ådra. Totalt är där sex olika låtar, vid namn “Leaves of Grass“, “Occassion For War“, “My Magnificent Sea“, “(No More) Warheads“, “The Profiteers” och “Relieved/Replayed“.

Detta första släpp, samsläpptes hos en stor mängd andra bolag, som förmodligen kan anses stödja det som ålagts, eftersom att det på baksidan ropas hejarramsor för internationalism. Tidigare så var detta släpp själv-släppt utav Rations, men i och med att det släpptes på Judas Cradle Recordings, så nådde de ut till så många fler. 1000 exemplar trycktes upp på vit vinyl, om man köpte släppet så fick man med sig en tygbit, med mera. 32 utav dessa utkom i en svensk version, som var numrerade för hand – utav skivbolagsmogulen själv. De inkluderade även ett Judas Cradle-märke. I katalogen är detta släpp TORTYR001. Nedanför så kan ni lyssna till hela släppet och bilda er en egen uppfattning om ljudet som sådant – om ni tycker om det eller inte.

R-4726676-1373550301-6629

TORTYR002 – IRON – Sex-Positive Hardcore 7¨

Det politiska avstannar inte bara för att bollen har satts i rullning. Den blir snarare än mer intensiv, i och med att IRON släpper sin sjua “Sex Positive Hardcore” med hjälp utav Judas Cradle Recordings. Mycket kan sägas om deras politiska läggning, och huruvida man håller med eller inte, men det som bör sägas först är att IRON kallar sig själva, i första hand för “Sex positive, queer, vegan straight edge and vehemently anti-capitalist“. Vilket kan låtas beskriva vad deras intentioner är från första början, och däri ligger även kritik mot den nuvarande hardcorescenen i framförallt Sverige, i och med den första låten “Societies Of Control“. Med ett uppenbart hardcoresound så levererar de politik som aldrig förr. För det här bandet är till och med ännu mer politiska än det föregående, vilket märks. Nog bidrar detta till deras energi som kan liknas vid Malmöbandet vid namn Hårda Tider, snarare än något annat, egentligen. Det finns många likheter, men det finns även olikheter. Likheterna stannar förmodligen vid soundet som sådant, och att bägge banden är från Malmö. På detta släpp finns det fem låtar, som går under namnen “Societies of Control“, “No Heart“, “Mark My Hand“, “Quick Fix” och “Cum out and Play“. Här nedan kan ni hitta en mini-dokumentär om bandet, filmat utav Eric Ivar Persson.

Släppet i sig utkom på begränsad upplaga av 500 exemplar svart vinyl. Varav 75 stycken hade ett “special edition”-omslag, där exemplaren var handnumrerade. Även detta släpp var ett samsläpp mellan olika skivbolag, men denna gång i mindre omfattning. Judas Cradle Recordings lierade sig med Instigate Records och Assault Records. Rent jämförelsevis så tog det inte lång tid med att släppas, eftersom att detta släpp kom endast åtta dagar efter det första. Så med andra ord så arbetar Ramon Calvo väldigt hårt, eller så föll det samman på ett väldigt bra sätt, för honom. Nu arbetar han med att göra nästa släpp med detta band klart, och det kommer att vara under katalogen TORTYR009. Nio låtar, ett album. Ni kan lyssna på det första här nedanför, om ni är intresserade utav hardcore punk.

Är det slut nu?

Ja, det är faktiskt slut nu, men inte helt slut eftersom att artikeln är i flera delar. Vi ses i nästa avsnitt, Avsnitt nummer II, som kommer att täcka släppen TORTYR003 och TORTYR004.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s