Recension: Övervarning – Mellan Rummen

3341694734-1En överkomlig känsla av dark ambient, drone och allmän fasa. När man börjar lyssna på låtarna så slås man av att det här inte är det vanliga tugget av dark ambient. Det finns en viss slags nyans, ljudbilden drivs inte av förvrängningar utan snarare ett stort svängrum som drar runt ljudet, och som med hjälp av artificiell rundgång, tar sig tillbaka in. Första låten “Det dom ännu minns” ger lyssnaren en inblick i hur dark ambient kan göras på annat sätt. I början så hör man kaskader av ljud pressas mot väggarna, tillsammans med ett undertryck som föser ljudet närmre öronen. Med tanke på låtens namn och dess musikaliska klang, så känns låten ännu mer morbid. Det verkar finnas en särskild koppling mellan låtarnas namn och det mörka ljud som försöker att leta sig in i öronkanalerna. Något som skiljer sig från den dark ambient man lyssnat på förut, är att utrymmet mellan de olika sammansättningarna av ljud inte är lika svåra att snappa upp.

Allting är samspelt och det som hörs blir inte utslaget av något annat. För den första gången på länge så kan jag njuta av det. Måhända att det handlar om den experimentella ådran som finns där eller de noise-inspirerade bakgrundsfigurerna som dansar i takt till allt som görs av musikanten. Den utgröpta bilden man får framför sig är ett mentalsjukhus som lagts ner för länge sedan, men där man fortfarande kan höra patienternas plågoandar. När man tar sig genom korridorerna för att se all den förstörelse, förruttning och allmänna misär som numera kan utgöra en sådan plats. Slutet är mäktigt på sitt sätt, det känns som att ljuset i tunneln håller på att slockna, men försöker att hålla sig vid liv – endast för att ge lyssnaren den suggestiva känslan av att låten ska fortsätta, men istället dör den ut med små ljudvågor.

Den uppföljande låten “Lasarettet slutar här” är lugnare och mer metodisk rent ljudmässigt. Telefonerna har slutat ringa och allting som är kvar är deras tomma signaler, som fortsätter att låta trots att de för länge sedan blivit avslagna. Ju hårdare man trycker hörlurarna mot sina öron, desto mer ljud uppfattar man. Det finns alltid någonting i bakgrunden som man kan fokusera sig bort på och låten ger även de vildaste bilder i huvudet man någonsin skulle kunna föreställa sig. Av någon anledning känns det som om någon använder asfalten för att rita med kritor. Ljudet när själva kritan når marken och man drar den längs med, endast för att kunna göra en ruta. Värmen i ljudlandskapet är en sak som fångar in en på direkten, trots att det är repetetivt. Man kan känna hur ljudet pulserar från det enda örat till det andra. Som om man lyssnar på något som är mono men som försöker att göra sig självt till stereo. Även det larviga ljudet som kan höras genom en bit av landskapet är en del av helheten, som får en att långsamt försöka analysera saker som kanske inte ens finns där.

Även fastän låtarna är hanterbara, så känner man sig uttömd efter ett fåtal låtar. Som om berättelsen har tagit överhanden och vill hålla en kvar, så att man kan sitta och lyssna tills slutet och försöka anamma det man hört. När man väl kommit en bit på vägen, så öppnar sig ett helt annat ljudlandskap. Denna gång är det låten “Fält bakom simhallen” som nästan känns som om den försöker slå en volt genom hela kroppen. Eller när vått gräs möter elektricitet. En låt som kan vara väl passande när det regnar utomhus och själva landskapet blir föränderligt beroende av hur många blixtar som slår ner. Där finns en slags oregelbundenhet som återkommer för att gestalta ljudlandskapet och lyfta det till skyarna ytterligare en gång. När man sitter och lyssnar på det så fylls hela kroppen av statisk elektricitet, så det känns som om man blir ledande och är en del av det musikaliska man sitter och lyssnar på. Som en slags out of body experience som väntar runt hörnet, som för en in i en värld där Övervarning drar i spakarna.

Nästa anhalt är låten “Det heliga korset” där det spelas någon form av orgelmusik, till en ljudvägg av oväsen som letar sig upp mot väggarna och klättrar runt. Själva akustiken är ett perfekt sätt för musiken att eka runt i lokalen. Här verkar det som om musiken försöker att utvecklas till något sammanhängande ibland, men blir hela tiden satt bort från kursen den försökt att äntra. Där finns en melodi som hela tiden försöker att trycka till de andra ljuden och forma dessa efter sig självt. Trots att sekvensen är repetetiv så finns där något att hämta, det påminner om någonting som mycket väl skulle kunna spelas i en katedral eller mindre kyrka, om man fick händerna fria för att göra det. När man tänker efter så känns det som om plattan hittills har en tematisk följd, där alla låtar spelar en roll i sammanhanget och är anknytna till varandra. Som om vi skulle vandrat genom alla ljudbilder för att försöka ta oss till slutet och besegra den.

Om man inte redan vid detta laget har fäst sig vid musiken, så kommer det att fastna ännu mer. Med låten “Lekplats, staket, kyrkogård” lyckas Övervarning sätta känslorna på plats ytterligare en gång. Man känner hur det passar in i de flesta känslor man fått inför dessa platser, då särskilt lekplatser som man varit på när man var yngre, eller som man varit på med vänner och deras barn. Där det som passar in är känslan av att sitta och stirra ut i mörkret, en sen Septemberkväll medan barnen åker rutschkana och allting känns fridfullt. Här finns en känsla av igenkännelse, som gör att ljudbilden inte endast hankar sig fram på de otaliga antalet ljud som det ger ifrån sig. Att gå igenom kyrkogården och höra hur ljudet av klockorna fäster sig i sinnebilden, samtidigt som de enkla skutten mellan olika ljudvallar frammanar dessa känslor, är en historia i sig. Nu är det möjligtvis inte de Svenska kulisserna som avses i och med denna ljudbild, men det ringer åtminstone en klocka.

Slutet är nära, men än är man inte där. Låten “Söndagssändningar” prickar in söndagsångesten på ett perfekt vis. En låt som sannerligen skulle kunna göra sig bra på de långa, men ack så tråkiga, söndagarna då det knappt finns något annat att göra. Nog för att dagen kan anses som vilodag, men den sprider även en stämning av total långtråkighet. Sinusvågorna rör sig långsamt över ljudbilden och bildar till slut ett bedövande oljud som endast kan väcka en från det avsomnade tillståndet man befinner sig i. Här känns det som om det kliniskt rena möter det smutsiga och försöker att forma ett band tillsammans. Nog för att det är något som man kan försöka sig på, men det fungerar inte så väl, vilket gör att ljudbilden är i ständig förändring och kolliderar med sig självt och sina ljud åtskilliga gånger.

Vägarna skiljs åt och den sista låten “Förvarningar, förvarningar” är ännu smutsigare än de tidigare låtarna. Men här verkar det finnas en sammanhängande melodi och rytm som man kan ty sig till. Avslutningslåten fylls av både det minimalistiska och bombastiska basljud som ibland kan höras i bakgrunden, för att sedan avslutas på ett sådant sätt som endast är värdigt en bra platta. Genom de svängande melodierna och ekande rytmerna, så tar de sig fram på ett dansant vis, om än monotont. Behållningen är de industriella ljuden i bakgrunden, som om någon försöker sig på att manövrera en av de största maskinerna i närheten, endast för att ljudet ska klinga bra i takt med de andra i ljudbilden. När allt kommer omkring, så är det här en av de bättre släppen inom dark ambient.

Måhända att den är för experimentell för de flesta, men den lämnar även en hel del till lyssnaren och tolkningarna man kan göra på dessa verk måste vara tusenfaldiga. Det är ett rent nöje att lyssna igenom och försöka att bilda sig en egen uppfattning. De som är intresserade av denna form av musik eller rättare sagt konstform, borde genast bege er till bandcamp och ladda ner hela skivan. För det är verkligen ett verk som måste beskådas, om än via öronen snarare än ögonen.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s